Efter en natt av paranoia i det svartaste av mörker vaknade vi upp, äntligen utvilade och redo för att anta nästa utmaning - att lämna vår trygghet i båtens beskydd och ge oss in i djungeln till fots. Strax efter frukost begav vi oss. Först puttrade vi fram några minuter längst floden, innan vi la till vid skogskanten och det var dags att sätta fötterna i stövlarna och dra regnponchon över huvudet. Och gå.
Framför oss gick Wilson - professionell djungelguide sedan 22 år - och plöjde vägen från vildvuxna buskar och grenar i största allmänhet. Han berättade om termiterna som äter upp ens skinn om man inte genast klär av sig naken och hoppar i vattnet, och råkade sedan av misstag blåsa några på mig (ni som tycker att pissmyror biter hårt har något att lära). Han förklarade hur anakondan gör för att strypa sitt byte, och talade om hur pass tjock den måste vara för att kunna äta en människa (ungefär 15 cm tjock och åtta meter lång). Han visade hur man kunde smörja in sig själv i döda termiter för att hålla jaguarer borta, hur man signalerar att man är vilse och vilka svampar man ska äta om man vill uppleva en omedelbar död. Wilson är en kille som har koll på grejerna.
Vi gick i ungefär en och en halv timme och avslutade vår promenad i ett litet samhälle som vuxit upp längst med floden. Där fick vi en liten kurs i att baka bröd gjort på yuka (en rot som smakar som konstig potatis) och åt det med marmelad eller majonäs och ketchup för de som ville ha det. Vår kapten Javier bjöd på ansiktsmålning och historieberättande, och sedan tog vi oss tillbaka till vårt läger.
Djungeln intresserar mig inte särskilt.
På eftermiddagen gav vi oss ut, fem personer i en alldeles för liten kanot - och Ida i fören - för att leta anakondor och rosa delfiner. Tyvärr var det inga sådana som ville visa upp sig och i stället fick vi avnjuta ett riktigt djungelregn (sånt som bara finns i romantiska komedier ni vet) och i smått panik från min sida försöka paddla hem fort eftersom den lilla lilla kanoten fylldes upp väldigt väldigt snabbt.
Dagen bjöd hur som haver på några aror, spindlar, apor och grodor. Vi väntar med förhoppning på i morgon - sista dagen - då vi FÖRHOPPNINGSVIS ser lite mer vildliv. Men att glida runt i sin båt här är inte som att göra en safaritripp på savannen. I regnskogen har djuren det väldigt lätt att gömma sig och gör det gärna. Den som åker hit med förhoppningen om att det är något slags petting zoo kommer garanterat bli rejält besviken. Djungelupplevelsen handlar snarare om miljöerna, spänningen, coolhetsfaktorn. Sen - om man har tur - kan man se en del djurliv. Amazonas innehåller en hel del sjuka djur, och en hel del riktigt farliga. Vi pratar svarta änkan, pirajor, elektriska ålar, boaormar, anakondor, kaymaner... Allt sånt man helst inte hittar i sängen när generatorn slagit av och det är kolsvart. Vi har definitivt fått växa upp från vår svenska naiva inställning om att det värsta som kan hända i djurväg är att en huggorm slår läger i trädgården eller att älgarna blivit fulla på för många fermenterade äpplen.
William och Javier är - till skillnad från oss - riktiga djungelmän. De vet vad de sysslar med. Men man ska inte blint följa vem som helst som kallar sig guide här har vi fått höra. Det förekommer ibland att kvinnor som reser ensamma med guider av det manliga könet förts in ensamma i djungeln för att rånas eller våldtas. Vi fick även höra en skräckhistoria nu vid middagen om fyra schweiziska tjejer vars guide tappat bort stigen under en djungeltur. Det tog fyra dagar innan de blev hittade. Fyra dagar i kolmörker, regn och bland spindlar och ormar och kaymaner. Tänk dig det du. Så, summan av kardemumman, det är skillnad på företag och företag. Ditt pangpris du hittade i en liten kvart någonstans är inte värt så mycket när du står med lera upp till knäna och en boa runt halsen.
Just när jag skriver det här ligger jag i min falska trygghet under myggnätet och är en sjukling. Ida är ute i spöregnet och letar grodor och annat nattliv. Inte ensam alltså. Det vore ju en syn. Nåja. Nog om det. Godnatt och hejdå från en sjuk liten tjej i djungeln.
Vanessa
