Dykning i San Andrés
Lilla San Andrés är en ö för att göra... allt. Soldyrkare löper till stränderna för att jobba på brännan, rika människor tar in på dyra hotell för att spendera sina pengar och aktiva människor bokar in sig på aktiviteter såsom hästridning, hajks, dykning, skärgårdsturer, kajakpaddling, vindsurfing och så vidare. Vi skulle nog kunna placeras i den första och den sista kategorin; soldyrkare och (i alla fall relativt) aktiva. Så, efter en heldag på stranden med regelbundna dopp i det turkosblå havet var vi rastlösa. Vi valde därför att boka in oss på dykning för att bocka av ytterligare ett hav på dyklistan, det karibiska.
Klockan nio var vi på plats och hoppade på flaket på dykkillen Paolos pickup för att tas till West point. En ort på ön där havet är poolliknande kristallklart och visibiliteten är utomordentlig på upp till 30 meters djup. Paolo tog oss till hajarnas, sköldpaddornas och rockornas habitat, spände på oss vår utrustning och puttade i oss i det stora blå.
Dyker du i det karibiska havet slipper du ha på dig våtdräkt eftersom vattentemperaturen håller sig till cirka 29 grader året runt. Dock måste jag varna människor som är gravida eller som har hjärtproblem för att dyka i detta hav för du kommer garanterat få någon form av en hjärtattack när du inser hur klart vattnet är. Att dyka här innebär en konstant känsla av att befinna sig i ett akvarium.
Varje dyk vi gjort under denna resa har vi blivit skrattade åt och våra certifikat har blivit ifrågasatta av dykinstruktören för tydligen har vi glömt en del (faktiskt typ allt) som vi lärde oss under kursen. Ofta blir detta rätt tydligt och pinsamt när man till exempel hoppar jämfota ned i havet eller inte kan svara på de livsavgörande frågor som ställs, men äsch. Man får inte vara så kinkig tycker jag.
Vi stötte inte på några hajar eller sköldpaddor till vår besvikelse men muränor, rockor, baracudor och ålar gjorde oss sällskap under våra två timmar under ytan. Vanessa kom på den geniala idén att filma för att sen kunna ta en screenshot av filmen där man ser djuren som bäst. Nåväl, det hade kunnat funka men i vårt fall ser det bara ut som vi tagit bild på tvskärmen under Animal planets sändning... Ja, ni ser ju själva. Årets ingengörpris kammas nog hem av någon annan än fröken Treser i år, tyvärr.
Paolo bjöd på två dyk och på kakor i pauserna och rätt var det var så uppenbarade sig Ariels pappa kung Triton för oss där nere på 18 meters djup.
Färdigdykta och helt överrumplade över att ha upplevt de bästa dyken i våra liv tog vi oss upp för klipporna och satte oss sedan på flaket igen för att skjutsas hem i det piskande spöregnet.
Det karibiska havet är definitivt ett ställe jag kommer dyka på igen. Men varför är det så otroligt klart vatten då? kan man fråga sig. Jo serrni, tack vare korallerna hålls vattnet rent från partiklar och alger som i vanliga fall kloggar igen visabiliteten. Sen är även den kritvita sanden till stor hjälp för att hålla vattnet kristallklart och turkost sådär som saker bara är på film. Mina damer och herrar, San Andrés ÄR som på film. Det här är paradiset i sin fysiska form. Åk hit. Dyk här. Som Nike skulle säga det: just do it.
Idita
Hallå där på andra sidan jorden det ser fint ut och varmt i vattnet och många fina och fula fiskar och två söta töser undra på att killarna vill kyssas men håll på er kramar o pussar