Och så var vi helt plötsligt i Karibien. Efter en lång resa genom Anderna, öknen och djungeln har vi nu kommit dit varje svensk sitter och bildgooglar i det mörkaste januari. San Andrés, den lilla ön mitt ute i det turkosa havet.
Natten på flygplatsen gick okej. Vi hånglade med varsin mango som tröst, tittade på flygplatstv och somnade sedan sött i varsin halvmeterslång soffa. Och på så sätt flöt tiden på ganska bra. Klockan tre dagen efter var det äntligen dags, och vi stod först i kön. Sedan, efter en nästan två timmars lång flygning landade vi på en pytteliten flygplats och tog oss till downtown San Andrés.
På den senaste tiden har vi haft lite pengaångest. Vi har spenderat alldeles för mycket på saker som vi inte velat spendera på. Bland annat en extra flygresa... Och inte blir det bättre heller av att San Andrés (trots att hela ön är tax free) är svindyrt. Men ibland tänker vi faktiskt till, som denna gång, och hade därför köpt med oss en hel del torkade bönor, pasta, ris och havregryn. Allt man behöver för en riktigt trevlig backpacker-diet. Hur som haver hade vi inget boende bokat och började söka efter någonstans att få sova utan att betala varenda krona av våra besparingar. Men nepp, något sådant fanns inte. Så där satt vi lite i skiten. Tills vår räddare dök upp: Virginia.
Virginia är en mormor på kanske 50 vårar som bor i en liten lägga med sina tre barnbarn och make. Alldeles under henne driver hennes syster ett hotell (?), och när det inte finns någon plats där låter hon syrran tjäna en extra slant på att hyra ut sitt gästrum billigt. Så här bor vi nu, med Virginia och barnbarnen och maken bakom ett gatukök och över ett hotell. Ganska smutsigt är det, och lite konstigt från stund till stund, men billigt och faktiskt lite mysigt.
San Andrés tillhör Colombia men ligger faktiskt närmre Nicaragua och har en kultur som liknar mer den karibiska. Här bor nästan 28 000 människor året runt, men ön befolkas också av många turister årligen som kommer hit för att njuta av det karibiska klimatet och andan. Ön skulle kunna jämföras med något slags tropiskt Gotland för colombianerna antar jag. Till San Andrés tillhör även några mindre öar som nås via båt eller vattenskoter. Det kristallklara vattnet på 27 grader och med 30 meters visibilitet ger perfekta förhållanden för dykning och snorkling med bland annat hajar, sköldpaddor och rockor. Men trots att ön i sig skulle kunna kallas för paradiset är den bebyggd av en grå och ganska ful stad. Därför erbjuder San Andrés allra främst vackert väder, vattenliv, vita stränder och karibiska kulinariteter. Inte oss emot faktiskt.
Så efter en heldag på stranden alldeles utanför vår och Virginias lägenhet är vi nu sådär härligt rosaröda som vi vackra svenskar så lätt blir, och trötta av att göra absolut ingenting. Morgondagen bjuder på dykning och jag hoppas men hoppas samtidigt inte att vi ser lite hajar. Det är så lätt att säga att det vore coolt, men tro mig, skulle jag se en haj när jag var ute och dök nere i det läskiga och mörka blå skulle jag nog trippa. Och jag tror inte att det är så bra att göra det 20 meter under ytan.
Så puss och hej och hörs sen från mig
Vanessa
Fy f-n vad skönt det ser ut! Njut och akta er för hajarna! Puss på er!