Rancho Relaxo

Fyrtio minuter med buss utanför Santa Marta ligger ett område som heter Buritaca. Här ligger endast ett fåtal hostel eftersom platsen ännu inte upptäckts av turisterna. Vi fick tipset att åka hit av Alex (alla minns väl Alex från Salta?) som för tillfället volontärarbetar här på ett ställe med namnet Rancho Relaxo. Rancho kan tituleras som allt mellan en liten farm i djungeln och hostel. Här bor en gris, en katt, hundvalpar och en papegoja (som tyvärr blev dödad av katten när vi var där. Högst dramatiskt) och de använder nästan bara råvaror som växer på gården i restaurangen. De erbjuder hammoks eller rum att sova i, kök, naturlig pool och bäst av allt: ett mangoträd. Ingen tvekan på saken sa vi och lämnade Santa Marta.  
 
Vad gör man ute på den colombianska landsbygden då? kan man fråga sig. Vi valde att gå ned till stranden och på så sätt slippa undan den konstanta supervärmen här. Och medan vi gick de tjugo minutrarna genom ett landskap likt en tropisk värmlandsby hittade vi (!!!!!) ett mangoparadis. Wow. Jag vet. Tusen, miljoners purfärska, gyllengula, organiska, you name it, mangos som låg och längtade efter oss i diket. Så ja, vi fyllde väskan och vi må kanske ha ätit femton mangos var den dagen och kanske mått lite dåligt efteråt men det var inte en sekund då jag inte njöt.   .
 
 
 
 
 
 
 
Vår andra dag tog vi oss med några av våra nyfunna vänner samt Alex till ett vattenfall med sin egna lilla pool, en mototaxitur och trettio minuters promenad bort. Här hoppade Ida från klippor och jag satt i solen och åt mango, innan vi tog oss tillbaka till Rancho för att göra inte så mycket. 
 
 
Lördag innebär såklart kalas och den här gången tog detta plats i en flod inte alls långt bort, där vi gjorde något som kallas Tubing. Bilden ovan förklarar ganska bra vad det innebär men jag ska förtydliga: åka längst med floden i en gummiring och dricka rom. För vår del blev det ingen rom eftersom vi fått nog med sådant under vår tid i Montañita, men vi åt mango och var lika glada för det. Eftermiddagen avslutades på ett närliggande hostel med  festiviteter och middag vid brasan.
 
 
 
Buritaca och Rancho Relaxo är perfekt för allt. Här finns möjlighet till att ligga i en hängmatta och pilla sig i naveln hela dagen, eller hika runt i djungeln och slåss med jaguarer. Man kan äta sig tjock på restaurangens goda mat eller gå på mangodiet och spara några slantar på det. Här under ser ni en av våra utsökta budgetmåltider: ris, mango (att skära mango ser aldrig ut som på Tumblr) och lök. I ett kokosnötskal och på en bricka. Det är så man får leva ibland.
Området erbjuder allt förutom wifi och badbart vatten pga starka strömmar. Men i övrigt ger jag Rancho högsta poäng och säger så som jag sagt så många gånger förut: åk hit. 
 
Så tack och hej från mig och mina vänner från argentina. 
 
Ps. Jag ber om ursäkt för allt konstigt som blev med det här inlägget men jag bad mamma om hjälp och om jag skulle ge henne two stars and a wish så skulle min wish vara att inte publicera det utan text och med titeln "mangofrossa". Men mamma, du är bäst och trots din brist på tekinikkunskaper är vi mycket tacksamma. 
#1 - - Sandra:

Fina bilder ju! De ser så himla in the moment ut! Vad fotar du med?

Svar: Tusen tack!! Vi använder en vanlig GoPro Hero 4. Men också lite vanliga mobilbilder med min Motorola.
tefas.blogg.se

#2 - - yvonne:

hej på er där långt borta i värmen men nu är det midsommar snart och ljust nästan hela natten så här det fint som attan snart börjar ni väl komma lite närmare och det blir kul att träffa er ni har varit borta så länge puss o kram på er ha det bra