Inca jungle - dag 3

Inca djungle dag tre innebar en sovmorgon för hela bunten vilket var mycket välbehövt efter gårkvällens bravader. Med ömma kroppar efter hajking och rafting tog vi oss upp sen ur de sköna hostelsängarna 7.30 och drog på oss våra kläder som vi hängt på vädring under natten och som av luftfuktigheten endast blivit blötare. Ett av de trevligare sätten att vakna på, eller vad säger ni? Sedan blev det frukost och dags för vår fantastiska, multikulturella grupp att sära på sig för några timmar då ziplining stod på schemat. 
 
För de som är nyfikna är zipline en linbana som (i detta fall) går mellan berg och över floden Urubamba som vi tidigare gjort rafting på. (Denna flod är en del av den extremt långa Amazonfloden.). I en sele spänns man sedan fast vid linbanan för att svävandes åka över floden till det andra berget där man spänner om sin sele och åker någon annanstans. Även för denna aktivitet skulle man ta del av lite säkerhetsinstruktioner innan avfärd. Efter att fått skämmas lite när jag ramlat i floden och inte kunnat rädda mig själv under raftingen lyssnade jag extra noga denna gång för att förstå så mycket som möjligt av den knaggliga engelska som talades. 
 
 
 Detta var standardpositionen men om man hade lite adrenalinkicksbegär fanns även möjligheten att hänga som Superman när man svävade över stupet till andra sidan dalen. 
 
 
 Efter en timme hade vi åkt klart och skulle bara gå tillbaka till berget där vi började för att bli transporterade till Hidroelectrica där vi skulle börja vår hajk. "Bara gå tillbaka" skriver jag men jag vill ha allas uppmärksamhet när jag säger att detta INTE var så bara. För att ta oss tillbaka skulle man nämligen gå på denna bro i kanske tio minuter, men dessa minuter kändes som en timme för under hela tiden skrek Vanessa alla svordomar hon lärt sig under sina tjugo år vid livet och mellan varje trappsteg skulle man kunna rymma 2.7 stycken Idakroppar. Mycket vänligt att trilla ned alltså. 
 
 Den största utmaningen kom när man kom fram till en stolpe och var tvungen att koppla om sina säkerhetslinor på den svajande bron med darrande händer samtidigt som en jäkla kokadyrkande kvinna i fronten tvingar mig att sjunga för att lindra hennes panik. Resten av ziplinegruppen gick under bron medan vi tog oss över till andra sidan och de alla skrattade högt åt Vanessa och hennes vulgära, panikartade utrop. Slutet av bron såg ut som på bilden ovan. Här skulle min mamma kissa i brallan for sure. 
 
När utmaningen var avklarad, vi high fiveat varandra och gått vilse tre gånger kom vi tillbaka till ziplinecentret där vi tillsammans med ett dussin tusentals israelier tog en buss till Hidroelectrica. Låt mig fatta mig kort, dessa israelier är överallt och alltid hur många som helst i resande grupp. 
 
 I Hidroelectrica mötte vi äntligen upp med vår grupp igen för att ladda batterierna med en lunch, lite vila och sen fortsätta äventyret med en hajk längsmed tågspåret i några dryga två och en halv timmar.
 
 
 
 I slutet började vi verkligen känna i benen att vi hajkat långa distanser och mycket på sistone och jag skulle precis ge Vanessa eller valfri volontär den äran att bära mig den sista biten då vi stötte på några djur. Och hörrni, det var inte vilka djur som helst. HUNDVALPAR. Vi stannade med dessa rackare i säkert tio minuter och när vi väl kom fram till resten av gruppen behövde vi inte ursäkta oss på något sätt. Vi sade bara "hundvalpar" och alla förstod exakt att det är sånt som tar sin lilla tid att passera. 
 
 
 
 Framme i Aguas Calientes eller Machu Picchu Pueblo som staden också kallas släpade vi oss upp för den sista backen och in på vårt hotell där vi skulle slå läger över natten. Till vår förvåning blev vi tilldelade vita handdukar och ett privat sovrum med eget badrum och jag var tvungen att torka en liten tår ur ögat av utmattning och glädje.
 
 Efter en dusch med tvål (!!!!) och varmvatten och en middag bestående av tre kilo pasta var lade vi oss i våra rena lakan och vaggades till sömns till ljudet av våra kroppar som sa "Sov nu! Imorgon ska vi gå upp klockan tre och hajka upp till Machu Picchu". 
#1 - - yvonne:

HERREGUD VILKA ÄVENTYR OCH UPPLEVERSER HELT OTROLIGT VILKA TUFFA BRUDAR ÄR VÄLDIGT IMPONERAD HUR NI ORKAR HADET NU SÅ BRA SAKNAR ER PUSS O KRAM