Keplers andra dag & vår färd mot Milford sound
Efter gårdagens rätt tuffa Keplerhajk vaknade vi upp dagen efter alldeles ömma i kropparna och helt utslagna. Vi kände oss rättfärdigade noll procent fysisk aktivitet den resterande delen av 2017. Vi åt frukost och allt var frid och fröjd tills vi insåg att vi faktiskt skulle vandra den andra delen av vandringsleden idag. Vi hade ont ungefär överallt. Och då menar jag överallt. Så till byns informationscenter tog vi oss för att fråga vilka aktiviteter vi kan ägna oss åt i Te Anau som inte innebär vandring. Efter många minuters tankeverksamhet kom receptionisten fram till att alla aktiviteter inkluderar hajks. Så, off we went. Kepler track dag dos.
Vi hade en woman down och kroppen sa "hej shit vad du lever idag" för varje steg vi tog men vandringen var platt och jag hade ju (precis som dagen innan) min vandringskäpp som boostade mig med ett väldigt storslaget och trekadvancerat alterego.
Så, inom loppet av tre timmar var vi framme vid bilen igen och kunde köra vidare mot Milford sounds där morgondagens äventyr väntade.
I Lonely Planet-boken jag köpte på Röda Korset för 5 dollar står det att om du inte besitter de fysiska förutsättningarna att vandra i Fiordland eller om din ekonomi inte tillåter en kryssning i fjordarnas sund är motorvägen mellan Te Anau och Milford Sound den ultimata färdsträckan för att ta del av Fiordlands skönhet. Tro mig mina vänner, den ensamma planeten hade något otroligt rätt om den saken. Vi stannade bilen längs vägkanten en gång var femte minut och jag var bara helt tagen av hur sjukt vacker naturen kan vara. Bilfärden tar cirka 3 timmar om du kör raka vägen och oavbrutet, men vem gör ens det? Bara tokstollar antar jag.
Hej sötnosar vilka kämpar ni är,ni måste fått bästa kondisen på denna resa så mycket som ni vandrat,och sett så mycket vackert,Kul att kunna följa er via er blogg